Nyårsafton - Gott Nytt År 2010!

Vaknade upp till ett lite gråmulet Auckland idag, +19. Det blir alltså inte en heldag på beachen, men vi var i alla fall och morgonsimmade. Vi firar nyårsaftonskvällen här hemma med god mat & dryck. Hemmafruns uppgift igår var att hitta på en meny, blev lite trött när jag kom på att vi borde börjat grava lax tidigare, den blir ju inte färdig till idag… Nåväl, det får bli en mer lokalt anpassad meny:
Lätthalstrad färsk tonfisk + pilgrimsmusslor
Grillade lammkotletter med örttäcke och en hasselbackspotatis-variant
Hemgjord vaniljglass (med vaniljstång från Tonga) med färska honungsmarinerade jordgubbar o/e körsbär

Samt bubbel förstås, och några väl utvalda viner. Mats har fått så många flaskor vin i julklapp av jobb, kunder, etc så förrådet måste tuktas. Dessutom har han fått några kilo engelsk fruktkaka, fruktpudding och plum pudding… vad vi nu ska göra med dem?? Någon som gillar det?

Auckland erbjuder storslaget fyrverkeri högst upp från Sky Tower, så vi får nog pallra oss ut och titta på det. Dock stor risk att vi hunnit somna dessförinnan… Men vi hinner absolut vakna igen innan Sverige får fira in det nya året, 12 timmar efter oss. Gott slut! :-)

Dukat bord:

En magisk vulkanisk jul…

Åter i Auckland efter en underbar julvecka! Att vi hade tur med vädret är bara förnamnet… solsken varje dag! (Se bilderna nedan.)

Vi började och slutade vår vandring med två nätter på hotellet Chateau Tongariro, och vilket ställe! Byggt 1929, mitt i obygden, vid foten av vulkanen Ruapehu lockade man hit de löjligt rika som hade råd att skidturista på den tiden, gästerna kom ju ofta ända från Europa!

Under våra 4 dagar i nationalparken Tongariro vandrade vi runt vulkanen Ngauruhoe, (filmades som ”Mount Doom” i Sagan om Ringen) ca 60km och 2594 höjdmeter. Landskapet i nationalparken är otroligt varierande, vulkaner, enorma kratrar, lavaströmmar, termisk aktivitet, illblå och smaragdgröna sjöar, men även lummiga skogar och vattenfall.

Vi bodde i enkla stugor utrustade med gasspisar och gasvärmare, sov i våningsbäddar på galonmadrasser. Det finns ett par dass vid varje stuga, men toapapper får man ta med sig själv. Man bär med sig all sin mat samt kokkärl, bestick etc. (frystorkad thai curry var en höjdare!), men det finns vatten i stugorna. Dessutom hade vi glögg att dricka på julafton och rödvin till juldagen. För övrigt förundrades vi över folk som väljer de konstigaste saker att bära och äta ute på vandring, ett gäng israeler bar t.ex. en massa konservburkar, och en kille tog fram en äggkartong med 6 färska ägg… ja, naturligtvis gick några sönder!! Japanerna hade små fina etui med små ätpinnar i plast :-)

Förutom att njuta av helt otrolig natur är människorna man träffar på dessa vandringar också en höjdpunkt. Vi beundrade bl.a. familjen som vandrade nästan lika långt som oss med tre barn, 6-10 års ålder. Förutom all mat, godismutor och lite förströelse för barnen bar de även två tält och stormkök… Vi vill inte tänka på hur mycket deras ryggsäckar vägde! Men barnen verkade ha helkul!

Innan vi lämnade Tongariro för den här gången åkte vi upp och kollade skidområdena på Ruapehu, vi kommer tillbaka i vinter, helt klart!
----------------------------------------
På väg mot den "perfekta vulkanen" Ngauruhoe, och kolla kiwiskylten till vänster:


Ståndsmässigt boende på Chateau Tongariro:


Enklare förläggning - Stugan vid Mangatepopo:


Julaftonens "Golgatavandring", slingrande stigar upp till bergspasset:


Vy över vulkanen Ngauruhoe, nere i den platta kratern ser man stigen:


Skål! Julaftonsglögg intages helst vid fin utsikt!



Juldagen - Vilket kanonväder, va??


Emerald Lakes:

Vandring över sandåsar mot snötäckta vulkanen Ruapehu:

Ett uppfriskande vattenfallsbad:

Och till sist, nu väntar vi på snön!

Sunny Happy Christmas!

Här i Auckland gläds vi åt att meterologerna lovat sol och värme i jul. Idag strålar i alla fall solen, över 20º, men vi är ändå lite avundsjuka på att Sverige äntligen verkar få en vit, kall jul… Vi som ääääälskar snö!

Men nu är vi färdigpackade för vandring istället, vi styr bilen söderut. I Tongariro finns tre ”berömda” vulkaner, och uppe på den högsta, Ruapehu 2797möh, (Nordöns högsta punkt) ska det i alla fall ligga snö på toppen, kanske orkar/hinner vi ta oss upp dit också? Till Ruapehus sluttningar åker vi nog tillbaka i vinter, där finns Nordöns ”stora” skidområden, väl värda ett besök. Kanske blir det lika spännande som vintrarna -95 och -96 då Ruapehu fick sina två senaste stora utbrott? Utan förvarning exploderade toppen med en kvast av eld, aska och vattenånga och förstörde skidsäsongens snö. Man kan ju bara gissa att de som då stod i skidbacken antagligen åkte ifrån både Franz Klammer och Herman Meier…!? Tursamt nog inga dödsfall, däremot rapporterades enligt ryktet i USA att halva Nordön försvunnit – ”wherever that was”…

Vi håller tummarna för en jul med lugnt och fint väder, annars blir det nog genuint omysigt där ute på berget..! Vi önskar alla nära och kära en fantastiskt skön julhelg! Kram

Dan före dan före dan före dan…

Intensiva julförberedelser, men istället för att lägga in sill och koka skinka har jag idag förberett menyn för vår vandring, den blir varken avancerad eller speciellt varierad. Vi ser fram emot några julmiddagar med frystorkad mat, t.ex. chili con carne eller thai curry! Vin? Nja, möjligen om någon av oss vill bära? Snaps – glöm det! Men till frukost blir det i alla fall hemgjord delikatessmüsli (med torrmjölk), bröd och ost till lunch, och till snacks eller efterrätt får vi hembakta müslibars efter syster Muriels recept – mums! I övrigt hoppas vi att svett och alla vackra vyer ska få oss att tänka på annat än julbord och snaps. :-)

Igår (söndag) var det inget vidare beachväder, så efter morgonjoggen tog Mats och jag en rejäl adminröjning bland alla papper som ackumulerats de senaste månaderna, skönt. På eftermiddagen skulle Mats in till jobbet. Då passade jag på att åka till Parnell Baths, utomhusbassänger med saltvatten, bl.a. en 60meters pool – intressant mått! Skönt att få simma i kristallklart vatten, våra närmaste stränder är ju trevliga sandstränder, men längre ut är botten lite lerig. Detta gör havsvattnet lite grumsigt, inte så konstigt eftersom det rör sig hela tiden, av vågor och strömmar, samt att det är minst ett par meters skillnad mellan hög och lågvatten. Vid högvatten tycker man att simbojarna ligger långt ut, men vid lågvatten kan man gå ut till dem utan problem.

Toodiloo!

Gummidräkt och lat lördag

För våra morgonsimningar har vi nu anpassat oss till det lokala modet:
Iklädda gummidräkter känner vi oss i gott sällskap på vår lokala beach, men trots vårt proffsiga yttre simmar vi ju fortfarande som krattor, så alla simmar ifrån oss… men övning ska ge färdighet!?

Igår kväll, fredag, var vi hembjudna till Mats kollega på en mycket trevlig middag. Hans fru är bördig från Cooköarna, så vi fick en bildvisning från detta söderhavsparadis, bara 4 timmars flygresa härifrån! Bara att planera in en resa dit när vädret här börjar blir sämre framåt hösten!

Eftersom Mats jobbat 6 dagar i rad den här veckan har vi haft en skön lat lördag kring hemmet, och haft tid att läsa, den på lördagar extremt tjocka, morgontidningen New Zealand Herald, samt tvättat bort måsbajset från husväggen!

Dessutom har vi förberett våra julaktiviteter då vi åker ner till Tongariro National Park, listad som både kultur- och naturvärldsarv, ett av få i världen. Vi ska göra en 4 dagars vandring runt vulkanen Ngauruhoe och efteråt bo en natt på traditionstyngda hotellet Chateau.

I Tongariros dramatiska natur filmades även en stor del av Sagan om Ringen filmerna, fantaster bör känna igen bl.a. ”Plains of Gorgoroth”, ”Mount Doom”, “Mordor”, och “Ithilien”. Spännande blir det i alla fall. Vi får hoppas att någon vulkan inte bestämmer sig för att få ett utbrott när vi är där, senast det hände var 2007… :-)

Jakaranda och Pohutukawa blommar!

Ett av de vackraste minnena från vårt år i Sydney var den tid på året när jakarandaträden blommade, det var tydligen så här års! Möjligen någon månad tidigare där. Där vi bodde i Mosman fanns de överallt, stora träd fulla av blålila klockor kantade var och varannan gata. Fantastiskt vackert, vilken favoritfärg! När blommorna sen vissnade och ramlade av blev gatorna täckta av en blålila matta… Och nu blommar jakarandaträden här! Men i Auckland för jakarandorna en mer undanskymd tillvaro, vi ser dem bara här och där i folks trädgårdar, men det spelar ingen roll, jag blir helt hänförd varje gång jag ser en i blom! Var tvungen att leta fram en bild från Mosman:




Träden med stort T här är istället Pohutukawa, det inhemska trädet som endast växer på norra nordön. Pohutukawa kallas också för New Zealand Christmas Tree eftersom det blommar lagom till jul – i magnifikt rött! Dessa ståtliga träd växer verkligen ÖVERALLT här i Auckland, i varje park, längs varje gata och strand, samt i många trädgårdar. Och härdigt är det, gillar att växa vid saltvatten, på lavabäddar, på vertikala stup, etc. Blomningstiden för varje enskilt träd är inte så lång, men totalt sett njuter vi av blommande pohutukawas i flera månader.

Sir Peter Blake

Måndag morgon och regnet har ÖST ner. MajBritt vet hur intensivt det kan regna på dessa breddgrader! Vår gata är en brant backe, så det är kul att se vattnet forsa nerför gatan. Men dagvatten går rakt ut i havet, rekommendationen är att undvika bad 48 timmar efter hårt regnande. Tror inte någon här bryr sig om det… Efter mycket regn vill man gärna sopa vår uteplats, eftersom den i ”god NZ icke-byggstandard” saknar fall från huset till gräsmattan, vilket innebär att det blir en sjö närmast huset.

Det känns inte som måndag idag eftersom Mats jobbade hela söndagen med last och loss av Fidelio, men han kom hem med knäckebröd och glögg!!
I lördags var vi bland annat på en öppnandet av en utställning på Maritime Museum om Nya Zeelands historia inom seglingssporten samt en hyllning till den store världsseglaren Sir Peter Blakes liv och prestationer. Utställningen handlade om hans stora insatser bakom NZs världsrykte som seglingsnation. Insatser som bl.a. ledde till vinster av både America’s Cup och Whitbread (innan det blev Volvo Ocean Race). När han, 53 år gammal, mördades av pirater i Amazonas 2001 hade han nyligen påbörjat sin andra karriär, för UNEP att övervaka och belysa klimatförändring och miljöförstöring i världen. Vilken sorg!

I lördags kväll var vi på en stor gratisfestival, Christmas in the Park, där uppträdde en massa lokala (för oss okända) artister. Traditionsenligt tändes den stora julgranen och så kom tomten förstås, inåkandes på släde med alla sina medhjälpare, dock utan renar! För övrigt svårt att uppbåda julkänsla i sommarvärme, man blir varken sugen på glögg eller lussebröd.

Dagens bilder blir ett par blommor från trädgården, jag gissar på hortensia och någon sorts kalla.

Hemunderhållning och nya möbler

TGIF!

Den här veckan har det faktiskt hänt lite saker i hemmet! Fler tavlor har hängts upp, fast det återstår dock ganska många av de 35st vi lyckades packa med oss hit...
Till vår billiga tjockTV gav vi upp försöket att även köpa billig digitalbox på nätet, det fick bli en ny från affären. Men som tur är fungerar boxen perfekt utan tjafs, massor av kanaler blev det. Nu har vi något som heter Freeview, vilket innebär gratis tillgång till en massa kanaler, helt utan månadsabonnemang.
Dessutom klurade vi ut hur man ställer om ”regionen” i DVDspelaren, vilket betyder att vi kan titta på svenska och nyzeeländska filmer. Vilken superkonstig restriktion, att inte kunna titta på filmer man köper i olika länder?
Och igår beställde vi några nya fina sovrumsmöbler som ska levereras nästa år. Nu ska det bli ordning bland kläderna, med byråer i genuin nyzeeländsk design från Sydön av lokalt träslag (rimu). Det gäller att blanda upp våra andra svenskdesignade möbler i björk och ek, samt IKEA möblerna förstås! :-)

Nu saknar vi bara en BBQ till terrassen – men den borde vi lyckas köpa på TradeMe!
Sen plockade jag något som såg ut som en blek mandarin från vårt lilla skrangliga fruktträd, det visade sig vara en jättesur citron, väldigt saftig i alla fall…

Man får inte ha det alltför bra…

Idag är det Nobeldagen!

Här sitter man och bara njuter av lugnet, solen skiner, 24 grader, lätt bris, vi tog en tidig morgonjogg längs havet, åt god frukost med jordgubbssmoothie, kiwi och havregrynsgröt med hemkokad rabarber och jordgubbskompott och sen skickade jag iväg maken med matig lunchsallad… Mmmm, livet är toppen!

Men vips vad friden kan vända snabbt, radion, tvätt- och diskmaskin var igång (de är verkligen inte tystgående här…), då hördes ett obekant ljud från nedervåningen, brukar det skvala SÅ mycket när tvättmaskinen går? Bäst kolla…

Ooops, en sjö i tvättstugan!! Avloppsslangen har lossnat och vatten pumpar ut - överallt! Vaddå golvbrunn? Nänä, tydligen inte standard i nyazeeländska fuskbyggen. Dock bra med trasmatta på golvet, den sög upp en hel del…

Bara att kontakta hyresvärden och hoppas att hon skickar hit rörmokaren snabbt, IGEN – det blir 3:e gången på 3 veckor! Först lossnade duschhållaren från väggen, sen fick vi en sjö utanför huset pga läckande toa och nu detta… Suck, vad väntar härnäst? Men det är i alla fall skönt att hyra hus!!

Tomt efter vår gäst

En vecka gick alldeles för fort, Cissi kom förra måndagen och åkte igår kväll – med ”bara” 35 timmars resa framför sig... Men akta’re vad vi hann se och göra mycket på en vecka, runt Auckland och Rotorua! Förutom den riktiga HÖJDpunkten uppe på Skytower (rekommenderas!), så nämner vi Hell’s Gate; geotermiska lerbad och promenad bland kokande sjöar och minivulkaner (att baddräkterna fortfarande stinker ruttna ägg var det värt!)
(termisk aktivitet, det puttrar och pyser överallt)

(3 leriga typer)
Dessutom alla vandringar i naturen; kring de många sjöarna vid Rotorua, upp på berget i Tauranga (igen) ute på strand och berg på vilda västkusten. Naturen är bara så fantastisk, regnskogens alla växter, milslånga stränderna, och allt som blommar nu, pohutukawa, flax, magnolia, hortensia, jasmin.... Det är försommar!

Sen var andra myshöjdare att vi invigde utemöblemanget en kväll då det var så varmt att vi kunde sitta ute och dricka vin till långt fram på natten. För att inte tala om shopping i Auckland, en kväll hos maorier, B&B med mysiga katter, vinprovning på Mills Reef, frossa i musslor etc etc etc

(varm kväll på terassen)

(maorier i sin waka=krigskanot)

Well, det finns mycket kvar att göra och se häromkring, vi behöver fler gäster – helt klart! :-)

Life on the edge

By the power vested in them courtesy of Mother Earth and Grandpa Gravity, Susanna & Mats Lewis and Cecilia Näsman Berg have lived life on the edge and scaled the heights of Sky Tower Auckland. Using only a safety harness while walking on a 1 meter platform with no handrails - we have walked the external circumference of the Tower suspended 192 metres above the ground...and survived!

För att inte nämna att utsikten var mycket svårslagen :-)