måndag, februari 27, 2012

Elvis lever fortfarande....

Om jag backar bandet till i fredags så har jag glömt nämna att MajBritt landade ju vid midnatt. Eftersom Mats och jag oftast däckar vid 22-tiden, så vi var tvungna att hitta på något för att hålla oss vakna tills landning. When in NZ... vi gick på rugby, en liga som kallas för Super 15, där 15 lag från NZ, Australien och Sydafrika turnerar under ett antal månader. Säsongens första omgång spelades alltså i fredags, och tillsammans med Jo och Brian åkte vi (med lokaltåg) till Eden Park och såg Aucklands Blues förlora, mycket nesligt, mot Christchurch Crusaders.... :-( OK, ett lag från Christchurch - de kanske har förtjänat vinna någon gång...

I söndags drog Mats och jag ut på sedvanlig morgonjogg med gänget, i strålande sol. Vår standardslinga är verkligen vacker, vilken dag som helst ska jag ta några foton! Och naturligtvis blev det ett dopp i havet efteråt. Är det sommar så är det!

På eftermiddagen åkte vi ut till Aucklands Botaniska Trädgård och gick på Elvis konsert. Med picknick, filtar och massor av solskydd satt vi och stampade takten till en lång rad Elvis kopior som intog scenen en efter en, och sjöng mer eller mindre likt originalet. Jag trodde kanske att alla skulle köra samma låtar, t.ex. Jailhouse Rock 5ggr, men det finns tydligen ett hav av Elvis-låtar att ösa ur. Alla hade på sig en variant av den glittriga sparkdräkten, med brett skärp över höfterna, i vitt, svart eller rött. Dessutom var ett antal i publiken mer eller mindre utklädda som sin idol, de mest utklädda gick runt och blev fotade tillsammans med barn, pensionärer eller unga tonåringar. Alternativt hade man förslagsvis på sig en t-shirt med texten "Before Elvis there was nothing".
Vi tillhörde inga av dessa kategorier... men trevligt var det ändå.

söndag, februari 26, 2012

MajBritts första dygn i Auckland

Utan fördröjning kastar vi oss i - första morgonbadet i Rangitotos skugga

Morgon med sonen på Kohimarama Beach 

Klassiskt svenskt midsommarfirande med Svenska Föreningen i Auckland 

Midsommarpicknick 

Mums, vilka goda midsommarbakelser!

lördag, februari 25, 2012

onsdag, februari 22, 2012

En aktiv helg, och idag minns vi Christchurch

Idag var det ett år sedan den mest förödande av alla jordbävningar som drabbat Christchurch (hittills…), 185 döda och en helt raserad innerstad som kommer att ta många år att bygga upp. Över hela landet hölls minneshögtider och tysta minuter för att minnas dem som drabbats. TV och radio sänder från Chch hela veckan och visar massor av intressanta reportage. Jag imponeras bl.a. över dem som trots alla skakningar fortfarande vill bo där, låta sina barn växa upp där, och återuppbygger sina liv, hus och företag. Människan är anpassningsbar, minst sagt.

Sen sist har bl.a. en ljuvlig sommarhelg i aktiviteternas tecken passerat. Med anledning av kommande utmaningar behöver vi skogscykelträning. I skogarna i Hunua Ranges, ca 1tim bilresa österut, har några stigar röjts för cyklister, så vi bestämde att åka och utforska dem i lördags. Utrustade med en lätt skematisk karta cyklade vi ut på en av slingorna, 15km lång och klassad som ”medium”. Så här i efterhand är jag väldigt tacksam att vi nöjde oss med den och inte irrade iväg på den svåra... Redan efter någon km i skogen missbedömde jag en skarp kurva och flög av en smal liten bro. Dråsade rakt ner med cykeln i en bäck! Aj! Jag är för gammal för sånt!

Efter fallet blev det lite lugnare fart, fast det hindrade ju inte att både Mats och jag körde omkull ett par gånger till. Blöta rötter och stenar är hala! Det mesta av slingan gick på stig, s.k. single track, ganska smal och slingrig, gärna med ett brant stup på ena sidan, nyzeeländarna gillar ju äventyr... Äsch, ingen större skada skedd, lera, skrapsår och blåmärken hör till sporten, det var faktiskt väldigt mysigt och fint i Hunuaskogen, välpreparerade stigar och bra skyltat, vilket inte tillhör vanligheterna! Däremot var det absolut INTE tyst i skogen, så här års spelar cikadorna, frenetiskt! Jag överdriver inte, det var faktiskt ett dj-a liv i skogen! Vi kunde knappt höra varandra prata. Det var riktigt skönt när vi kom ut på en äng och det blev tystare.

Söndagsmorgnar är vikta för gruppjogging med Gayle & co. Redan kl 8 var det rejält varmt ute, så det blev en riktigt svettig 15km tur för min del. Mats springer längre nuförtiden, blev nog 23km. Det bästa av allt är myskaffet med gruppen efteråt, och sen åka hem och äta en stor brunch med ägg och bacon! Men inne kan man ju inte sitta när solen skiner, sen drog vi ut på cykling runt i stan där det var en massa aktiviteter på gång och avslutade söndagseftermiddagen med en simtur. Skulle tro att vi sov gott den natten! ;-)



fredag, februari 17, 2012

Sommar i Auckland, vart tar tiden vägen?

Oj, vad tiden går fort när det är sommar! ;-) Mer än en vecka sen jag besökte min blogg. Skärpning!

Förra veckan var alldeles för fint väder att sitta inomhus! En dag tog jag med Malins syster Anna på NZ besök "out west" till Waitakeres regnskogar. Vi gjorde en fantastiskt fin vandring från vilda, vackra Karekare beach (där filmen Pianot spelades in - om någon minns den?) Våra västkuststränder är dramatiska; oändligt vidsträckta med svartglittrande lavasand och höga svarta klippor toppade med intensiv regnskogsgrönska i hundra nyanser som tornar upp sig runt dem, lägg sen till solsken och lugna vindar = svårslagna vyer. Dessutom folkfritt!


En annan dag var jag ute och provade SUP (Stand-Up Paddle boarding) med Jo. I princip att stå på en surfbräda och paddla sig fram med en lång paddel. Lite ostadigt i början, och svårt att hålla en rak linje, tur att det inte var vågor. Säkert bra träning, men i ärlighetens namn paddlade vi mest runt och snackade. Senast vi sågs var innan jul, så vi hade mycket att uppdatera oss om!
En tredje dag provade jag och Jo en ny yogaklass. I Kohimaramas segelklubbhus yogade vi till havsutsikt och ljudet av vågskvalpet utanför. Väldigt mysigt, men själva yogan var i lugnaste laget för min smak. Tror inte jag är redo för pensionärsyoga… bäst var nog att kliva rakt ut på hemmastranden efteråt, ta en simtur och softa i varma solen (med massor av solkräm!).

En fjärde dag var jag ute och golfade(!) med Mats, hans kollega, kunder och leverantörer. På Formosa golfklubb fick vi först teknikdrillning och tips av 3 supertrevliga kvinnliga golfproffs som WWL sponsrar. Sen delades vi upp i lag och tävlade 9 håls ”Ambrose” golf, i.e. alla i laget slår varje slag, men man spelar bara på den bästa bollen. Naturligtvis spred jag bollar hit och dit, men vilken härlig omgivning, ständig utsikt över nejderna omgiven av detta ändlöst närvarande hav, effektfulla svarta regnmoln höll sitt avstånd och att fräsa runt i eldriven golfbil var riktigt kul! Stor eloge till våra golfproffs, tjejerna jobbade frenetiskt med oss alla och de gav sig aldrig, alla blev vi bättre, både skickliga golfare och nybörjare!
 Utsikt över Formosas golfbana:
 The A team!

Här på undersidan lär vi oss ständigt om nya väderfenomen också, denna vecka har erbjudit mindre bra väder, alltså regn, men ändå varmt, att vara utomhus är som att gå omkring i ett våtvarmt omslag. I onsdags ösregnade det HELA dagen vilket tillsammans med värmen bildades en svärm av ”waterspouts”, stuprännor, över Auckland! Mycket fascinerande även om jag inte såg det med egna ögon. Här finns fler bilder på detta udda fenomen.
Utöver ovan aktiviteter försöker vi upprätthålla fullt träningsschema under coach Gayles överinseende, cykla eller springa inför kommande lopp. Dessutom återta kontroll över pappersarbete - både svenskt och nyzeeländskt, samt hem och trädgård efter en månads frånvaro... Mats lyckades hålla liv i tomatplantorna, de må vara världens fulaste och skrangligaste (se bild nedan), men de producerar faktiskt en imponerande mängd körsbärstomater, fullt tillräckligt för vår konsumtion. Lägg till arbete för svenska föreningen - planera fest och skriva nyhetsbrev, biodag med expatväninnorna, bbqfest, och mitt i alltihop ska vi välja en ny bil eftersom Mats leasing går ut.
Pust, men jag förstår ändå inte var tiden tar vägen? Nästa vecka kommer äntligen svärmor på efterlängtat besök, då kanske det blir ordning och reda? ;-)

onsdag, februari 08, 2012

Från -16C till +25C

Lämnade ett gnirkigt iskallt Stockholm i söndags morse, och landade tidigt tisdag morgon i ett strålande sommar-Auckland, azurblå himmel och svag vind. Det första jag gjorde vid hemkomsten var att skala av lager av ylle och fleece, på med shortsen och ner till Kohi beach och kasta mig i salta havet. Den simturen var nog sommarens bästa!

Resan började annars "mindre bra", vid incheckningen på Arlanda får jag veta att söndagens flyg till Heathrow är antingen inställda eller försenade pga snökaos i London, Plötsligt kändes min eländiga 9 timmars stopover på Heathrow rätt trygg! Satt alltså i godan ro med te och bok på Arlanda fiket när Air NZ ringde. Mitt flyg till Auckland ikväll inställt! Damen pratar om hävdar force majeure, och hänvisar till min reseförsäkring om jag måste bo på hotell etc. Suckostön. Nåväl, inget att göra, en natt i swinging London, typiskt att farbror Tom var upptagen... Flyget till London blev till slut ca en timme försenat, och väl på Heathrows landningsbana såg man lite geggiga snörester, tydligen tillräckligt för att ställa in 30% av dagens flyg, man upphör inte förvånas över hur vissa länder lamslås av lite snö...

Hursomhelst var det ju ändå nollgradigt ute, så under lång promenad + transferbuss mellan terminalerna funderade jag framförallt på om de skulle släppa ut min incheckade väska, jag hade ju packat alla ytterkläder, så en dag som turist i vinter-London blir... kall!! Att köpa ny vinterjacka stod inte direkt högst på önskelistan. Plötsligt kommer sms från engelska kusinen Sarah, hon hade observerat flygkaoset och erbjuder varm säng hemma hos dem. Toppen! Ser nu fram emot en trevlig kväll med dem, men fortfarande måste jag ta mig dit med buss och tåg i kylan. Brrr...

Kommer till Air NZs transferdesk, och där sitter naturligtvis en trygg kiwi och ler mot mig. Får veta att allt är nu organiserat, strandade resenärer erbjuds natt på hotell, middag, frukost, ett par gratis telefonsamtal, internetuppkoppling etc. Sweet! Under de minuter som jag funderar på om jag ska acceptera hotell i närheten, eller ta mig ut till Sarah i "snökaoset" ringer kiwin några samtal, kollar min bagagetag, frågar om jag har USA visum, och vips har han istället bokat om mig till dagens flyg till Auckland via Los Angeles - som avgår om 45min! Istället för ytterligare 24 timmar på resande fot och frysa i London, får jag komma hem flera timmar tidigare! Allt jag tidigare sagt om hur suveräna Air NZ var när jag bokade denna sorgeresa - dubbla eller trippla det!!! They rock!

söndag, februari 05, 2012

Veckan efter begravningen

En hel vecka har redan hunnit passera efter lördagen den 28 januari, 2012 - en unik dag i mitt liv, mycket att fundera på och smälta, många starka känslor; stor sorg blandat med stor glädje. Ett sorgligt farväl till mamma, samtidigt lycka och tacksamhet över att få vara nära och dela alla dessa känslor med fyra fantastiska systrar&familjer, mostrar, farbror, kusiner, ännu mer släkt samt vänner. På sätt och vis var det faktiskt en underbar dag. Tack alla!

Vi var många som engagerade oss och bidrog till dagens upplevelse, det blev fint och något som jag tror mamma hade varit glad för. Det sades verkligen många vackra ord, mängder av vackra blommor, dessutom måste nämnas vår fantastiska präst, Margareta Ridderborger. Med värme och omtanke samlade hon ihop och sorterade våra och andras minnen och anekdoter om mamma till ett personligt och minnesvärt griftetal som väckte både skratt och tårar.

Annars har den gångna veckan varit en lång räcka avsked, ett av de svårare var att ge bort gamla fina Whisky. Jag ordnade ett nytt mysigt hem på landet åt honom, hos goda människor som bryr sig. Men med kattens outgrundliga vishet stirrade han på mig med en djupt kränkt och sviken kattblick när jag stängde gallret för kattburen...

Men jag har också hunnit träffa och mysa med ett antal sköna vänner under några sköna, men iiiiskalla, vinterdagar i Stockholm. Efter många mörka, geggiga fuskvinterdagar slog Kung Bore till med full kraft. Min sista dag i Sverige var en ljuvligt vacker vinterdag, gnistrande snö i solsken, som gjord för vintersport...

Tack Cissi för lån av lägenhet, bil och kissekatt! Dags att lämna rysskylan och åka hem till älskade maken samt sommar och sol i Auckland. Bye, bye Sweden - for this time!
Beccy lägger blommor och ljus på åkern:


Inspektion av urngravplats vid Risinge kyrka:

Fem systrar tillsammans: