tisdag, oktober 14, 2014

Våraktiviteter, strömavbrott och trädgårdspyssel

Mitt tidigare löfte att blogga lite oftare framöver hölls ... sådär? Men nu sitter jag här igen! Och ser tillbaka på några hyfsat intensiva veckor. Sen sist har vi varit på några jobbevenemang, Aucklands Hamn bjöd oss på fantastiska Cirque du Soleils föreställning Totem, fullspäckat med underbar konstakrobatik. 
WWL bjöd sina kunder på tyska handelskammarens Oktoberfest med mycket öl, umpa-umpa sång och musik. Det verkar bara finnas ett band som spelar och uppträder på oktoberfester i den här stan, och jag kan nog säga att efter att ha upplevt dem flera år nu, så kan jag det där. Fast jag beundrar ändå bandets huvudperson för hans outtröttliga energi och förmåga att hålla igång publiken med allsång och lekar. Kväll efter kväll, varenda år, samma program. Pust.
Vi har varit på opera igen, Don Giovanni, i modern nutidstappning, huvudpersonerna hade mobiltelefoner och skinnkläder, och Don Juan själv dog dramatiskt med bensin hälld över sig och tändstickan på. Sen har det varit italiensk biofestival, där vi såg filmen "Viva Italia", tillsammans med några kompisar. En helfestlig film om en italiensk korrupt politiker som mister förmågan att ljuga efter en olycka. Kan rekommenderas. I sann premiäranda blev alla gäster fotograferade på röda mattan :-)
Anders, Wayne, Christian och Maria
Min externa arbetsinsats den här månaden var att hjälpa kompisen Maria Moell med att genomföra en femdagarskurs i Dr Clark's "self-health" som hon hade organiserat. Hon hade tagit hit en expertföreläsare, Heike, från Schweiz, och inbjudningarna hade gått ut globalt, så även om det var ganska få deltagare så kom de hit från både Australien och England. Deltagarna var huvudsakligen olika typer av naturläkare, en riktigt intressant samling. Jag satt med i alla fem dagar, hjälpte till med praktiska ting, och lärde mig massor om kroppens parasiter, gifter i kropp och hem, samt medel och metoder för att leva ett friskare, sundare liv. Huvudet blev helt fullproppat med kunskap och funderingar över hur vi lever våra moderna liv, det tar nog ett tag att smälta allting, förhoppningsvis lyckas jag applicera några av dessa kunskaper på oss själva. Huvudpersonen Heike kom till NZ med hela sin familj, och kombinerade sitt uppdrag med semester, efter kursen åkte de till Samoa för att njuta av sol och bad i 10 dagar.

I samma veva som jag flängde runt på den där kursen fick vi besök från Singapore. Carolyne kom hit på en veckas jobbresa, och bodde hos oss istället för på ett ensamt hotellrum. Jättetrevligt med sällskap i huset, och på hennes sista dag hade hon inga möten så vi tog oss ut på en hel dags trevlig shopping i Parnell och Newmarket medan vårregnet strilade. Hon åkte verkligen härifrån med fullproppade resväskor, både müsli, honung och trädgårdsredskap.

Månadens drama var annars storbranden i en elstation, 85.000 hushåll i östra Auckland blev strömlösa natten mellan 4-5 oktober. Av någon anledning vaknade jag den natten, troligen av att vårt alarm pep lite försynt, tydligen som markering att det var strömlöst, jag noterade att klockradion var svart, och gick upp för att se om det var fler än vi som var strömlösa... en spöklik känsla att se en helt svart stad utanför sovrumsfönstret! Ingen gatubelysning, inga trafikljus, ingenting! Vi har gasspis, så vi kunde värma tevatten, men vi blev utan rostat bröd den söndagsmorgonen innan vi stack ut på sedvanlig långspring med en kompis, Adelina. Drygt två timmars spring runt staden, strömlöst överallt! Alla butiker och restauranger stängda och kaos i varenda större trafikkorsning. Efteråt fick vi åka in till city (där de hade ström), duscha på Mats kontor, dricka kaffe och äta brunch i city istället för på vårt lokala fik. Vi var utan ström i 48 timmar! Blev lite tjatigt i längden, men istället för TV och internet fick vi fick köpa batterier till radion och läsa bok med pannlampa. På måndagskvällen kom Adelina hem till oss på middag eftersom hon har bara elspis. Som tur var det inte speciellt varmt utomhus, så kylda maten klarade sig bra, och vi rörde inte vår lilla frys, när strömmen väl gick igång igen natten mellan mån-tis var allt fortfarande i princip fruset i frysen. Det fanns t.o.m. isbitar kvar i tråget. Glassen var dock inte så god. Bra att veta att det är välisolerat!
Mysmiddag under strömavbrott
Jag har hållit mig busy med svenska föreningen också. Ett nyhetsbrev och en ärtsoppekväll ligger bakom oss, vilket har tagit ett antal timmar. Lite sorgligt är att svenska föreningens nestorer, samt våra kära vänner, Ivo och Ingwor har bestämt sig för att, med ålderns rätt, lämna NZ, och flytta "hem" till Ystad. Deras stora vackra hus/B&B ligger snart ute på marknaden, och om allt går som de vill går flyttlasset efter sommaren, kanske i mars. Vi var där och fikade häromhelgen och förundrades/förskräcktes över alla deras prylar, och naturligtvis har två lektorer otroligt många böcker... Men de har ju redan flyttat fram och tillbaka med alla pinaler över jorden några gånger så de är mycket väl medvetna om att de har intensiva månader framför sig med pack och rensning. 

Under den gångna helgen höll vi oss mest hemmavid. Solen sken och det var en ganska skn vårvärme. Vi hann med en kortare cykeltur, samt en längre löprunda med stackars Craig som råkade snubbla, ramla, tog i med handen och stukade tummen, trodde vi då, det visade sig vara en spricka i tummen. Det hindrade honom naturligtvis inte från att säga att allt var OK och glatt springa vidare...

Hemmahelgen innebar också trädgårdspyssel, alla tomatsticklingar är nu planterade, och vi får förhoppningsvis vårlök, persilja och koriander framöver. I år hade Mats en plan att bygga fina rullande planteringslådor till mig, istället för alla plastkrukor, men det hände inte så mycket med den planen. När han åkte till byggvaruhuset hittade han istället färdiga rullbrädor för alla krukor! Med lite lack blir de väderbeständiga, och vi har snart en rullande köksträdgård den här sommaren.
Årets sista citronskörd
Blommande mandarinträd, doftar fantastiskt gott!
Och till slut en selfie, tagen inför starten på ett 15km lopp en regnig helgdag för några veckor sen. Jag kan säga att vid målgången var vi helt genomblöta!