Kusinbarn Daniels ankomst, Kerikeri halvmaraton

Dagen efter att Åsa och Jonas lämnat NZ landade Daniel. 

Efter någon månads bussturistande och backpackerboende i Australien inrättade han sig tacksamt i ett eget tyst, svalt rum, med skön säng, garderob och badrum. Att få hemlagad mat och rena kläder blir väl alla glada av? :-) Verkligen jättekul att ha honom här! Tyvärr tog han med sig halvrisigt vårväder, så istället för surfing och beachliv fick han förkovra sig på museum, ha på sig regnjacka och fleecetröja och uppleva Aucklands typiska "fyra-årstider-varje-dag-väder". Han fick även han hänga med när Mats, jag och kompisen Adelina en helg åkte norrut till Kerikeri för att springa en halvmaraton lördag 15 nov. Adelina tävlade inte denna tävling, däremot hängde hon med för att få sällskap i sin maratonträning. Hon började istället springa från målet, mot strömmen, tills hon mötte mig då hon vände och sprang med mig tillbaka till målet. Himla kul och bra support.

Denna halvmaraton var noga utvald för att banan är erkänt snabb, första tredjedelen av vägen går övervägande uppför till högsta punkten, och därefter slutta övervägande nerför. Mitt mål var att sätta nytt personbästa på halvmaraton, och helst på en tid under 1h 50min - innan jag fyller 50 år! :-) Och det gick! 1.48.04 blev tiden. Mats satte också personbästa med tiden 1.47.04. Grattis till oss :-)

Banprofilen ser dock lite väl förenklad ut, 
det fanns faktiskt uppförsbackar även på andra halvan.

Ankomst till Kerikeri kvällen före loppet

Utbussade i naturen till startområdet, Mats fryser.

Målgång i Keriker! Jag fixade det!

Mats, jag och support-Adelina

Tyvärr kunde vi inte njuta av Kerikeri, efter loppet var det dags att köra tillbaka till Auckland igen för att Mats skulle båtjobba på söndagen. Vi hann med ett par stopp på vägen för att visa Daniel litegrann av Northland: 

Stone Store i Kerikeri, NZs äldsta stenbyggnad, byggd 1832-36

Maori ceremoni i Paihia

Maori waka taua (krigskanoter)

Rygg och svensk Adventsgudstjänst

Sen sist har det återigen hänt.... massor! Efter hemkomsten från långhelgen i Onemana fick jag ont i ländryggen, ett återkommande problem för fru Lewis, som trots detta inte tränar sin rygg regelbundet... Så det har blivit några kiropraktor och massagebesök senaste veckorna vilket som vanligt har hjälpt. På den skandinaviska julmarknaden för några veckor sedan träffade jag en dansk kille (som är gift med en svenska), han läser till kiropraktor här i NZ och sökte kandidater för att klara sitt utbildningskrav att göra ett antal större ryggutvärderingar, vilket jag glatt ställde upp på. Två timmar tog det att göra alla tester, värmescanning av ryggraden, och inte minst fylla i formulär, detta bearbetades, jag gick på återbesök i veckan såg scanningsresultaten, som icke oväntat avslöjade en del obalanser (se bild). Därför lät jag dem röntga hela ryggraden också, så nästa besök blir fullständigare analys, actionplan och troligen behandlingar. 
Att han generellt rekommenderade mer rörlighetsträning och stretching var ju knappast en överraskning... Hoppas på starkare rygg, insikter och högre motivation att hålla ryggen i schack. :-)

Scanning av mina ryggnerver och muskler.
Ju högre staplar - desto sämre. Det ska definitivt inte vara några blå, röda och svarta!

Vi har haft flera svenskbesök hos oss senaste månaden. En fredagkväll hämtade jag Åsa Jinder och Jonas Otter som kom med buss från Rotorua efter en turistspäckad vistelse i Wellington dit de bjudits in till vår svenska systerförenings 50 årsjubileum. Åsa och Jonas vilade ut hos oss en natt innan de flyttade till hotell i stan. Söndag 9 nov hade vi ordnat en svensk gudstjänst för Svenska Föreningen. Vi hade bjudit hit svenska prästaparet Per och Anna från Svenska Kyrkan i Melbourne för att hålla en adventsmusikgudstjänst (med nattvard) i danskarnas hus. Ett 40-tal pers dök upp, svenska kören sjöng, Åsa och Jonas spelade fantastiskt vackert, och prästerna mässade och välsignade barn. Därefter ett livligt kyrkkaffe. 

Senare på kvällen bjöd vi hem musikanter, präster och vänner hem till oss på BBQ. Svenskt storparty hela dagen! Hur trevligt som helst, det råkade bli en sån där magiskt trevlig kväll med en intressant blandning av folk och härliga samtal som jag tror vi alla kommer minnas länge.

Hejdå Åsa o Jonas! Härligt att få träffas!

Labour Day helg 25-27/10, kattvakt

Häromhelgen var det långhelg, pga Labour Day, jag har nog redan skrivit om detta, men vi firar alltså att NZ var först i världen med att införa åtta timmars arbetsdag, redan 1840 vann snickaren Samuel Parnell den rätten. Nuförtiden demonstreras det inte så mycket, liksom Sveriges första maj är det mest en trevlig långhelg så här på vårkanten, eftersom Labour Day har "måndagiserats" = firas fjärde måndagen i oktober istället för 28 oktober som är ursprungsdagen. Mats fick naturligtvis inte långledigt utan hade en fartyg i hamnen på lördagen och fick jobba. 

Själv fick jag ansvar för helgens matshopping och måltidsplanering och drog redan på fredag em med Gayles familj & några andra kompisar till Gayle's mammas hus i Onemana i Coromandel för en aktiv helg. Vi var ju även här i januari i år till Auckland Anniversary weekend. Utsikt från huset:

På den oväntat iskalla lördagsmorgonen satte Gayle, Craig och jag iväg på en tvåtimmars springtur som avslutades på beachen i Whakatane, solen strålade från illblå himmel så det var riktigt uthärdligt. Men havet var alldeles för kallt för att jag skulle hoppa i. 

Gänget hade alla lite olika aktiviteter men vi möttes i Whakatane för brunch i solen. Resten av dagen hängde vi på beachen, och sen var det stormiddag med BBQ hos familjen Clark. 

Mats anslöt på söndagsmorgonen och då var det cykling på schemat, till Tairua där vi tom cyklade upp på utsiktsberget Paku Hill (bilden ovan). Sen ner till byn igen där vi intog - brunch förstås :-) Man måste ju ladda med energi igen! Åter i Onemana besökte vi en byns badanläggning med jacuzzi, där vi naturligtvis tillbringade eftermiddagen, varmt och skönt för trötta muskler! Söndagskvällen var vikt åt ny grillmiddag och sällskapsspel - Trivial Pursuit, Mats och jag var i det vinnande laget! 

På måndagsmorgonen blev det en timmes skogsjogg innan det var dags att packa och städa. Resan tillbaka till Auckland tog ett tag, många bilar ska tillbaka till staden efter långhelger... Mats och jag stannade bl.a. till på en gård och köpte fina grönsaker, broccolin var sanslöst stor!!

Sedan en vecka är jag delkattvakt till grannarna Liz & Deanes ögonsten Ruby, den lilla prinsessan bor dock kvar hemma, så jag går och besöker henne en stund varje dag för att klappa, borsta, mata och rensa kattlådan. Är det fint drar jag ut henne i trädgården, men hon är ganska nervös och trivs faktiskt bäst inne. Deras son bor i huset, men jobbar långa dagar, så Ruby ska få lite extrasällskap.

Matte Liz har laddat upp ordentligt med snacks till Ruby.... 

(dock äter hon mest hårda kulor) 

Imorgon välkomnar vi faktiskt svenskt kändisbesök i vårt hem. Riksspeleman Åsa Jinder och maken Jonas Otter besöker NZ på inbjudan av svenska föreningen i Wellington som firat 50 års jubileum i år. Imorgon dyker de upp i Auckland, så jag erbjöd dem nattlogi i tre nätter tills de åker hem på måndag. Hoppas de är trevliga... ;-) Tjolahopp!