Ett par veckor i Schweiz..

..har gått väldigt fort! Nu är det dags att sätta sig på flyget igen till nästa hemland. 

Höjdpunkten här var naturligtvis 4 x syster-vandringen som Muriel för andra året hade planerat föredömligt. På fotot står vi i Jays trädgård iklädda årets teamtröjor (i merinoull förstås :-) som jag fixat. I år utforskade vi Bregaglia, ett område i sydöstra Schweiz, tvärs över hela landet. Det tog i princip en hel dag att ta sig med tåg och buss från Geneve till lilla pyttiga alp-byn Casiccia där vi började vår vandring. En del av tågsträckan, drygt 6,5 mil, var UNESCO skyddad. Från Thusis slingrade sig rälsen upp i alplandskapet från 697 till 1823 möh, genom 42 tunnlar och över 144 broar till St Moritz. Imponerande! 
På vägen gjorde vi ett par timmars stopp i glassiga St Moritz och vandrade runt bland lyxbutiker, Ferraris och hotell med livréklädda dörrvakter. Inget för oss naturligtvis :-)

LÄNK TILL BILDER
Lördag 5 juli var vår första vandringsdag, då vandrade vi från Casaccia till Soglio, en sk panoramavandring längs hela dalgången. Ganska enkel vandring, inga större backar, skönt att få gå in sig med ryggsäcken.

Soglio var en fantastisk liten by som klamrade sig på bergsidan, 300m över botten av dalen. Kullerstenar, smala gränder och månghundraåriga hus. Det B&B vi bodde i var 600 år gammalt, den fina frukosten som vi serverades var otroligt fint upplagd.

Efter två nätter i Casaccia och Soglio var det slut på civilisationen, vi vandrade upp i de fantastiska bergen och bodde fem nätter i fina alpstugor, jättegod mat och några av dem erbjöd tom varma duschar, mot extra betalning förstås. Tyvärr var inte vädret helt med oss under veckan, en del sol, men även regn, åska och dunder, och på högre höjder låg mycket snö kvar efter vintern. Av de tre höghöjdspass som var inplanerade på rutten kunde vi bara passera en, dock var det den högsta på 2941möh. 

Men nu är det dags att ta sig till flygplatsen!

EK407

Så ser den ut. Mitt hem i bortåt 20 timmar. Många filmer blir det!

Bye bye winter

Idag bär det av. Har haft ett antal dagars regnväder på sistone, och veckans prognos för Auckland säger kyla och mer regn. Inte helt fel att lätta till nordligare breddgrader. Annat var det i helgen, då sken solen, i alla fall mellan skurarna :-) 

Jag passade på att ta mig ett vinterdopp i lördags, många simmar ute året runt, men det känns inte helt nödvändigt för min del... Den största anledningen var att provsimma en ny våtdräkt - som jag sen också köpte. Gynnar vår lokala triathlonbutik, ägaren Jason är en festlig figur, och han sänkte priset när jag sa att jag kan beställa den billigare från England! Jag kunde inte lura med mig Mats i havet, men Craig bangar aldrig att följa med på en simning eller löpning. Ja, det var kallt, men uthärdligt, i alla fall i minst tio minuter... Tippar att det var 12-13 grader. En bastu hade varit guld värd!

I söndags var vi ute och sprang en sedvanlig långrunda, drygt 15km för min del. Kändes toppen, speciellt när jag stod uppe på toppen av Mt Wellington - igen. Solen sken då också!

Förra veckans operabesök, La Traviata, var magnifikt. Inte bara huvudpersonen Violettas var imponerande, så även scendekorerna, dräkterna, och helt enkelt mängden sångare på scenen. Till min förvåning hade de flesta i publiken klätt upp sig fint, kul, men ganska ovanligt i detta avslappnade land. Auckland har inget dedikerat operahus, så stora operaföreställningar är lite speciellt. De (ganska få) operor som sätts upp här blir välbesökta. Så vitt jag kunde se var det fullsatt i den stora teatern. Bredvid oss satt en kvinna som naturligtvis kände en svenska, som jag också känner. Stan är liten...

Dags att avsluta packandet! Snart står vi någonstans i bergen igen :-)