Myror, farväl, höstväder, och dansk frihetsmiddag igen

Myror invaderar köket när vi t.ex. slarvar att torka av bänken, glömmer slänga soppåsen med något köttaktigt i, eller om det helt enkelt ligger en död insekt som de samlas runt för att tugga sönder. I morse hade de invaderat vattenkokaren... både in och utvändigt! Vi har INTE använt den till annat än vatten! Myrorna äro outgrundliga. När jag tvättar och sköljer ur vattenkokaren upptäcker jag att plasten håller på att sönderfalla, vissa detaljer blir smulor när jag tar i dem. Har det lockat myrorna?!? Well, well, inte så gott med plastsmulor i teet... den får pensioneras efter 4,5 års flitig användning. Men ska inte en vattenkokare hålla längre?

Västerbottenostpaj har varit ett tema senaste veckan, 3 st pajer har jag hittills gjort. Mats fick denna hett åtrådda delikatessost från en svensk båt, så vi har försökt dela med oss av vårt överflöd. Ett enkelt sätt att köpa vänner i svenskkolonin, haha :-) På tal om vänner så har vi sagt hejdå till nya vännerna Susanne och Pähr som nu avslutar sitt sabbatsår i Auckland, deras hektiska Stockholmsliv fick ta en paus, och de har ägnat några månader åt att samla nya intryck, ta hand om sig själva (t.ex. yoga varje dag), ta tag i diverse projekt (sortera digitala foton och musik) och uppleva nya länder. De har visst jobbat en del på distans också. Men vilken härlig livsfilosofi, det är andra gången de tagit en time-out. Med viss sorg säger vi hejdå, även om vi hoppas få ses igen, i Sverige eller någonannanstans i världen.

 Del av godsakerna på buffébordet

Vi har riktigt höstväder, ena dagen sol och sommarvärme, nästa isbitande sydvindar, eller som idag; ljumma nordvindar med filtgrå himmel och regnskurar, man vill bara kura inomhus. Jaja, det är bara att ta med sig kläder för alla väder när man går ut. 

Promenad i Auckland Domain (stora stadsparken) förra veckan.

Efter 90 min skön morgonjogg igår, 

det blev ett snabbdopp i havet också, lite kyligare där, burr.

Igår var det 4 maj - den danska frihetsdagen. Återigen var vi hembjudna till traditionellt firande hos Niels och Rita, de danska konsulerna, för fjärde gången (fast förra året var jag sjuk och Mats fick gå ensam). Som vanligt var det både gott och trevligt, Niels och Rita är fantastiska värdar. Förutom ett sedvanligt idogt sjungande av snapsvisor hade årets underhållning utökats med sjungande av dansk och kiwisk nationalsång till fiolackompanjemang. 

Som vanligt ser vi lite löjligt stela ut...