Greetings from Ohakune

Vi har tagit oss ner till nordöns vulkaniska högplatå för ett litet snällt cykeläventyr i den vackra naturen i och runt Tongariro National Park. Naturligtvis sammanföll vår miniresa (sö-ti) med avbrottet i den fantastiska högsommar med sol och värme som har härskat i NZ sen nyår. När vi gav oss iväg igår hängde istället regnmolnen tunga, och skurarna avlöser varandra. Till stor glädje för bönderna… och ja, regn behövs verkligen på landets gulnade kullar. Men visst är det tråkigt att inte få njuta av de fantastiska vyerna över vulkanlandskapet. 

Idag fick vi ändå trotsa vädret och ta oss ut för att cykla ett par mil på en gammal transportled över högplatån, "Ohakune Old Coach Road". Då en viktig väg för hästdragna vagnar under åren när järnvägen byggdes, numer återfunnen, röjd och upprustad för turismen. 

Vi, och några andra tappra turister, bussades ett par mil ut till Horopito där vi började cykelturen, och några skulle vandra. Och de fruktade skyfallen höll sig borta hela vår förmiddag i naturen!! Endast lite sporadiskt duggregn, till och med några solglimtar. Åter i Ohakune hann vi dock precis in på ett cafe för lunch när molnen släppte loss på riktigt! Tur ska man ha. Så istället för att cykla en annan fin tur på eftermiddagen sitter jag på cafeet, tittar ut på ösregnet och laddar upp lite bilder här…

Och vårt hotell har en söt katt som heter Puss: