Fosterkatten Jackson

Lonely Miaow, en lokal katträddningsorganisation annonserade att de behövde nya fosterhem för hemlösa katter, så jag tog äntligen tag i min längtan efter en katt och anmälde oss för ett par veckor sen. Igår kom lille Jackson hem till oss, eller han är väl inte så liten, veterinären bedömer att han är omkring 2 år gammal, men han har levt ute bakom en liten mataffär så han är sliten och ganska smal. Luktar lite illa också efter att ha bott bland sopor i ett antal månader. Och en stor sårskorpa på nosen. Innan han kom till oss togs han till veterinären och fick ett mikrochip för identifikation, loppmedel och avmaskning.

Men Jackson har uppenbarligen haft ett hem någon gång i sitt liv, förvisso är han nu rädd, skygg och kuvad, vill helst ligga i ett trångt utrymme där han inte syns. Men han är van vid människor, bara man tar det lite lugnt med honom så är han superkelig och spinner högt, inga klor eller fräsningar. Förutom att han var mycket misstänksam mot Mats igår, så fort Mats rörde sig kurade Jackson ihop och morrade. Möjligen har han blivit jagad eller sparkad mer av män än kvinnor? Men Jacksons självförtroende verkar öka timme för timme. Redan idag fick Mats klappa honom, och han har börjat äta ordentligt. Igår var han lite för orolig för att äta. Idag vill han utforska alla skåp och lådor i köket, sen låg han i mitt knä och spann, det är svårt att resa på sig då!

Om ett par veckor är han nog så chillad att vi kan annonsera och hitta ett "för-alltid" hem till detta lilla charmtroll.

Jackson ska får vänja sig vid ett torrt och varmt hem igen

Skönt att få lugn, ro och tid att tvätta sig

Jackson är på helspänn