Svensk midsommar och Dansk jubileumsfest

Redan söndagskväll! Många dagar sedan mitt senaste inlägg. Tiden går fort när man har roligt, har varit mycket OS att se, och flera nya OS-medaljer sen sist. :-)

Igår, lördag, var en fullspäckad dag, vi hann tyvärr inte se hela den spännande curlingfinalen eftersom Svenska Föreningen firade midsommar! Komplett med tipspromenad, klä och resa stången, sill (mums!) & nubbe och blåbärs(!)tårta. Alltid trevligt att träffa lite svenskar. Solen gassade från blå himmel, så jämfört med den ”riktiga” midsommar vi firade 2009 på Bullandö slapp vi både störtregn och hagelskur. Dessutom vann vi pris i lotteriet!

Efter midsommarpicknicken åkte vi snabbt hem, gled in i partystassen, och åkte vidare till Danska Föreningen för att fira 10-årsjubileet av deras hus med smokingmiddag och dans. Och vilken trevlig fest det var!! Säga vad man vill om danskar men de kan hygge sig! (Konstigt nog ville de mycket hellre prata om fotbolls-VM än OS!?)

Man blir gärna lite avundsjuk på de driftiga och välorganiserade danskarna här i Auckland, många emigrerade hit efter kriget och sedan 50-talet har de haft eget hus. Men för 10 år sedan invigde de ett sprillans nytt samlingshus som de själva designat och byggt, komplett med stor festlokal, storkök, bibliotek, mindre salar, samt uthyrningslokaler som finansierar hela driften. Dessutom äger föreningen genom donation ett stort stycke mark med herrgårdshus vid kusten norr om Auckland. Här kan medlemmarna hyra bara rum, eller hela huset; många möjligheter att samlas, upprätthålla kontakt med danskar och danska traditioner samt bygga nätverk. Lite skillnad från vår hemlösa Svenska Förening som bildades så sent som 1989...

The Yummy Flatto – den platta persikan

Äntligen! Vad vi har saknat den!
“Unique flat shape, perfect for school lunchbox” - så marknadsförs Flattopersikan. Hörde radioreklamen första gången i helgen, och naturligtvis fanns platta persikor i affärens fruktdisk samma dag. Vitt fruktkött och garanterat enklare att äta än vanliga persikor, goda var de också! Maken kanske också får en i sin lunchlåda någon dag! :-)

Naturligtvis har persikorna en egen website: www.flatto.co.nz, med recepttips, om man purear Flatto och häller på champagne blir det en Bellini Cocktail…


En annan lattjo frukt vi provat nyligen är Kiwiberry. Precis som det låter, en minikiwi, lite större än en druva, men inte hårig och man äter hela med skal och allt. Lika goda som vanliga kiwis. Här är deras website: http://www.nzkiwiberry.com/. Passar också bra till drinkar!

Annars har vi idag jublat vi åt ännu en OS-silvermedalj – Kalla&Haag - vilka idoler!!

Sol, sommar och... vinter-OS!

Måndag morgon och vilken härlig OS-helg det har varit! Guld, silver o brons medaljer till Sverige - vilken härlig spänning! Vi hänger upp svenska flaggan och är stolta! :-) För övrigt har sommarvädret återvänt med sol och svaga vindar. Idag klarblå himmel och 25ºC. (Alltmedan vintern tydligen håller Sverige i ett allt hårdare grepp, brrr…)

I lördags packade vi bilen med våra mountainbikes och badkläder, och styrde kosan västerut till Woodhill Mtb Park. Det visade sig vara en hel skog enbart för cyklister! Ingen tät, blöt nz-regnskog, utan en odlad barrträdsskog, ljus och luftig, påminde om svensk tallskog. Där hade de spårat upp massor av sköna cykelstigar samt byggt hopp och trixigheter, om man nu vågar sig på sånt! Lite bristfällig skyltning av slingorna gjorde att vi körde vilse ett par gånger, men kul var det!


Framåt lunch brände solen, alldeles för svettigt med fysisk aktivitet, istället åkte vi ner till Muriwai beach (se 9 feb) och badade. Sydvästvinden svalkade, och trots att det inte var så stora vågor kände vi verkligen av de otroligt starka underströmmar som råder på västkuststränderna. Helt plötsligt hade vi drivit iväg en bra bit längs stranden…

I söndags morgoncyklade vi med Hot Cycles igen (se 7 feb). Cykelturen gick österut till Whitford Gorge, totalt ca 52km, men betydligt mer backigt än sist. Nästan lite Mallorcakänsla, slingrande vägar, upp och ner i raviner, dramatisk natur... Karta: http://www.mapmyride.com/ride/new-zealand/kohimarama-auckland/790764262

Åter i Kohimarama möttes vi av avstängda vägar och full tävlingsaktivitet på stranden, ”Weet-Bix Tryathlon” för ungdomar. Tusentals tävlande ungdomar simmade, cyklade, sprang och hade kul! Inte konstigt att multisport och triathlon i princip är nationalsporter… Efter brunch var dock ungdomstävlingen samt svenska OS-medaljer klara, och vi kunde masa oss ner till stranden, simma och njuta av sommaren – livet är tufft down under! ;-)
En öl i skuggan är aldrig fel:


Grillmaestro in action, nu med vinglas

Boot camp

Fredag morgon 06.00. Mission Bay beach. Becksvart ute. Sydvästvinden sliter i hår och kläder. På strandvägen, Tamaki Drive, åker en och annan bil, men i ottan tillhör den vägen racercyklister som susar fram ensamma eller i klungor, alla med strobo-blinkande lyktor fram och bak.

Åt andra hållet ligger kolmörka havet, där blinkar röda och gröna sjömärken. Men vad är det som ser ut som en jättelik liggande julgran, aha, ett kryssningsfartyg på väg in i hamnen, fullt av sovande turister.

Vad gör jag här?? Tillsammans med 11 andra tappra själar, våra skor fulla av sand efter kråkhopp på stranden, vi har sprungit Idioten i sju varianter, och nu ligger vi på fuktiga gräset och gör armhävningar. Alltmedan coach Gayle studsar omkring och skriker Go, Go! Come On! One more!

Detta är Boot Camp, och vi ska kämpa tillsammans två morgnar i veckan i sex veckor, riktigt kul! Kl 07.10 är jag hemma igen, full av energi och redo att möta dagens OS händelser!

Tomt efter vår gäst #2 & OS!

Jaha, nu är gästrummet utrymt igen och huset känns tomt, HELT tomt eftersom maken åkte till Melbourne och kommer inte hem förrän imorgon. MajBritt har påbörjat den lååååånga resan hem, till snö och kyla… men hon har förhoppningsvis många fina soliga minnen med sig hem, samt en massa foton!

Svaga ostliga och nordostliga vindar har härskat i Auckland senaste dagarna. Det har varit mulet, varmt (~25 grader) och fuktigt (90% luftfuktighet), man kan knappt röra sig utan att bli svettig. Lägg till en och annan regnskur, och vårt oisolerade hus får en lite muggig känsla, att inget är riktigt torrt. Nätterna erbjuder inte mycket svalka heller, men å andra sidan slipper vi slira runt i snömodd och frysa om tårna!

Vancouver-OS har börjat grejt! Till vår glädje visar en av gratiskanalerna OS hela dagarna, så mycket ser vi live. Invigningen var fantastisk, och idag jublar vi åt 2 OS-guld (samt ett par nesliga 4:e platser). Grattis Kalla & Ferry! NZ kommentatorerna är lite lattjo att lyssna på, t.ex. förklaring av skillnaden mellan skejt (som kallas freestyle) och klassiskt: ”In Freestyle skiers are allowed to skate like this, but in Classic it's more about straight lines”. :-)

Få engagerar sig i OS här, inte underligt, NZ har bara 16 personer i OS-laget, många snowboard åkare. Den manlige längdskidåkaren, Ben Koons, blev avstängd pga hög hemoglobinhalt. Katie Calder kom 63:a igår, 3min 52sek efter Kalla. Samt en kvinnlig skidskytt – Sarah Murphy slutade 82:a i lördags. Hej hopp!

Waiheke Island

Vingårdar, olivlundar och vilda vackra stränder, en vinnande kombo!
Igår, söndag, styrde vi kosan till ön Waiheke Island för att avnjuta just detta, Waiheke, med sitt subtropiska klimat och 10 mil kust är underbart fint. Tyvärr ville väl inte riktigt vädret spela med, visst såg vi solen, och varmt var det, men gråmolnen dominerade samt lite duggregn här o där.

Förutom snabba passagerarfärjor från Auckland city går även bilfärjor till Waiheke, intressant nog får alla bilar backa ombord, hur vanligt är det?? En knapp timmes färd och vi var framme, med egen bil tog vi oss runt till öns alla hörn. På ”Farmer’s Market” i Ostend köpte vi olivolja, ädelost och tomater, samt något nytt för mig - "verjus". Verjus blir intressant att prova, juice av pressade omogna druvor som används istället för vin eller vinäger, som smaksättare eller såsbas. Tydligen lite inne bland kockar nu…

Till lunch avnjöts supergoda pizzor(!) på Passage Rock Winery, där vi även provade deras stjärnbeströdda Syrah (Shiraz) -viner.


Men förresten, varför åka till en vingård för att prova vin, naturligtvis kan vinerna lika gärna komma till dig!? Allra längst bort på östra Waiheke ligger Man’O’War beach, och dit hade Man’O’War Vineyards gjort just det, ställt upp en barack dit strandbadare kan komma och sippa deras goda viner. Framförallt uppskattat av alla seglare som gärna ankrar vid den väl skyddade stranden.

Kul jämförelse - två olika vingårdar på Waiheke:
Mudbrick "Dressed to Impress"; hypervälansade trädgårdar och designade tegelbyggnader..


...och Man'O'War "Picknick in Paradise"; vinprovning hos kunderna på stranden :-)

En dag på Auckland War Memorial Museum

Ett museum över Nya Zeelands historia innehåller miljoner föremål, naturligtvis hinner man inte se allt på ett besök, men rekommenderas ändå varmt.

En våning ägnas t.ex. åt att levandegöra Nya Zeelands plats i världens krig, överraskande intressant och mycket välgjort. Detta lillalilla land så långt bort på jordklotet har aldrig tvekat att skicka soldater till krig i Europa, Afrika och Asien. Till första världskriget skickade NZ fler män per capita än något annat land i hela världen - 20% av den manliga nyzeeländska befolkningen, en femtedel av alla män i landet!! (Från England skickades då ”bara” 14% av männen uti krig...) Och detta från ett land som bara hade drygt 1 miljon invånare, 18 166 män återvände inte levande. Man kan inte annat än att bli djupt berörd.

Första världskrigets minnesvägg: några Lewis återfinns bland namnen

På en vägg som (ännu) inte fyllts med namn...

Kvällen ägnades åt att se åtminstone sista timmen av den fantastiska OS-invigningen i Vancouver, blev stolt över att vara Canada-född! När den olympiska elden väl hade tänts så tände vi grillen och lagade middag.

Dynsömnadsprojektet

Tja, ni kanske tror att vi är helt sysslolösa här nere, och bara går och drönar i solen. Icke! Senaste veckornas projekt har varit att fixa snygga och bekväma dynor till trädgårdsstolarna. Sitsen har en udda ”likbent parallelltrapets”-form och stolarna är dessutom lite för låga för bordet. Så det var naturligtvis tji att hitta passande färdigsydda… Tjockt skumgummi måttbeställdes och tyg inhandlades, och senaste veckan har MajBritt och jag med gemensamma hjärnor klurat ut hur de bäst ska sys. Alldeles strax är nu alla sex helt klara, och då har vi jättefina och sköna dynor till alla stolar! Tack!

Vingårdar och svart sandstrand

Soljans Estate, WestBrook, Kumeu River och Coopers Creek. Fyra vingårdar som vi besökte igår, tisdag. Vi provade oss igenom ett antal olika viner av varierande kvalitet och kom hem med fem flaskor, att avnjutas vid lämpliga tillfällen. 45min bilresa väster om Auckland ligger vingårdar på rad, tillsammans med andra frukt och grönsaksodlingar. Vingårdarna runt Auckland och norrut står för mindre än 2% av NZs vinproduktion. De största områdena är Marlborough på Sydön och Hawke’s Bay på Nordön som tillsammans producerar tre fjärdedelar av vinet.
Dagens vinskörd:

Vin kräver kunskap! Så förutom dryckjom inhandlades även nyzeeländsk vinbibel, 3033 viner avsmakade och listade, bara att börja läsa. Fast vid inventeringen av hemmets vinförråd fann jag till min glädje både en och två viner av toppkvalitet, även en blind höna kan hitta ett korn!
Vinbibel:


Solen strålade från klarblå himmel, endast lätt bris, en riktigt varm dag alltså. Så efter lunch fick det vara nog med vinprovning, då åkte vi ner till Muriwai Beach på västkusten, en milslång svart sandstrand där vi kunde ta uppfriskande dopp i vågorna. Muriwai är känd för att vara en av få häckningsplatser på fastlandet för den australiska havssulan (Morus Serrator). Många sulor var det, och liksom människor gillar de tydligen att bo tätt tätt tillsammans, som vilken storstad som helst ;-)
Muriwai Beach:


En del av sulkolonin på Muriwai:


Familjen Sula: mor & far håller ihop i flera år och tar gemensamt ansvar för sitt enda barn.

Hot Cycles Sunday morning ride

Söndag, väckning 05.45. Grötfrukost. Tassa ut i gryningsljuset med racercyklarna, samling vid lokala cykelaffären 07.00. Nej, vi är inte galna, helt normalt att morgonsporta här! Vi var ca 50 pers som rullade iväg, en jätteklunga, blockerade halva vägen, fast så tidigt på morgonen är det lite trafik. Vi cyklade totalt 70km runt Auckland. Jobbigt, mycket gummibandscykling i jätteklungan, men härligt och trevligt att träffa några likasinnade människor.
Här en karta över turen: http://connect.garmin.com/activity/7009494

Söndag eftermiddag tillbringades på stranden, och på kvällen provade vi lilla lokala italienska krogen. Åt en mycket god och stor pastaportion för att fylla på energin. Intressantast var alla lokala karaktärer som trillade förbi under kvällen, bland annat ett par skinntorra, bedagade, guldbehängda damer, helt säkert systrar, möjligen tvillingsystrar. De beställde annan mat än det som fanns på menyn, tände varsin cigarett och halade upp varsin flaska vitt vin därtill. Good on them!

Waitangi Day - Nya Zeelands nationaldag

..är idag! 1840 signerade britter och maorier Waitangifördraget vilket formellt bildade landet under brittiska kronan. En mycket schizofren nationaldag, å ena sidan firas landet med stolthet, å andra sidan råder skuldkänslor och bitterhet över ett fördrag som än idag är upphov till hetsiga tvister om maoriers rätt till land och naturtillgångar. Fördraget upprättades ursprungligen på engelska med maorisk översättning, parterna skrev sen under sitt respektive dokument. Tvisterna gäller naturligtvis oftast översättningens tolkning, som naturligtvis inte är exakt som engelska. Men idag, för första gången, vajade formellt en maorisk flagga, Tino Rangatiratanga (se nedan), tillsammans med Nya Zeelands. Många anser att NZ flaggan med Union Jack i hörnet har tjänat ut sin betydelse – vi är inte en brittisk koloni längre… En sak är säker - debatten lär fortsätta!


Med båt till Devonport:

Mellan alla promenader och bad i Kohi hann vi igår besöka lilla mysiga Devonport för fika, lunch och shopping, vilket även inkluderar en vandring runt North Head för att beundra de makalösa utsikterna över Hauraki Gulf. I Devonport går jag gärna in och hälsar på svenska Viktoria i hennes fina butik http://www.scenarioofdevonport.co.nz/. Förutom fina presentartiklar brukar hon även ha Ahlgrens Bilar! Och idag fick jag ytterligare bevis för att världen är liiiiiten - Viktoria är en gammal kompis till vår kompis och forna hyresvärdinna Karin hemma i Stockholm. :-)
Utsikt över Devonport, Auckland i bakgrunden:


MajBritt provskjuter:


Idag, lördag, hade Mats och jag en seg morgon efter mycket trevlig fredagskväll på ett par vänners inflyttningsfest! Träffade många roliga människor, och drack, tja, ni vet, en del alkohol… Men efter morgondopp hemma i Kohi var hjärnan rensad och vi åkte på utflykt till Shakespear Regional Park (favorit i repris). Klarblå himmel, lätt bris, skönt hav och en lång härlig sandstrand, well, hur fel kan det bli??

MajBritt badar, måsen övervakar:

Shakespear beach:

Jordbävningsförsäkring, ny cykel och möbler

Efter några månader i nya hemlandet har vi äntligen skaffat hemförsäkring! Dyrt är det. Men självrisken verkar lägre än i Sverige. Mest annorlunda är att försäkringen inkluderar skador av jordbävning, vulkanutbrott, termisk aktivitet, jordskred och tsunamis. Kanske behövs…?

Annars har senaste dagarna passerat i lugn hemmatillvaro, sommarvärme råder återigen i Auckland. Kan rapportera om makens senaste inköp; surprise - en ny cykel! En cool Merida racer, så nu cyklar han glatt ifrån mig när vi morgoncyklar. Grrr.. Tur att vi har stort garage eftersom familjens samlade cykelkollektion nu uppgår till 5 stycken (ej räknat de 2 vi lämnat i Sverige). Skoj med hoj!

Dessutom har våra nya möbler äntligen levererats, stora och små byråer till sovrummet i rimu, ett nyzeeländskt jätteträd som numer är skyddat. Enligt tillverkaren har denna rimu återvunnits från botten av en sjö på Sydön. http://www.sorenmobler.co.nz/riverwood1.html
Hursomhelst - Äntligen får våra kläder och prylar mer plats!

Auckland Anniversary Weekend

..har vi nu firat! Kiwis är ett praktiskt folk som gillar långhelger, därmed firas Aucklands födelsedag alltid på den måndag närmast 29 januari. Men egentligen är inte 29 januari Aucklands födelsedag, utan dagen då den förste guvernören landsteg, någon helt annanstans, på NZ år 1840. Jaja, inte så noga, numer är det en långhelg då NZ ska fira staden Auckland, no more questions!

Vi bestämde att fira genom att lämna Auckland torsdag em och stannade 2 dagar på halvön Coromandel och 2 dagar i vid Bay of Plentys kust (se blogg Whiskyprovning och… från 22 november). Vädret var precis så varierande som det kan vara i detta land, allt från strålande sol till ihållande ösregn.

Coromandel erbjuder små gulliga byar, spektakulär natur, bergskedja med regnskog och fantastiska sandstränder.
Typisk Coromandel vy:

Vi bodde på ett trevligt motell i byn Coromandel och gjorde bl.a. en utflykt till New Chums, vilket enligt en omröstning av Observer sägs vara en av de vackraste oexploaterade stränderna i världen. Och det var fint, när vi kom på morgonen var vi helt ensamma där.
http://www.thecoromandel.com/newchums.html
Om man ska hitta en orörd strand får man faktiskt anstränga sig lite!


New Chums beach:


Men när vi sen följde östkusten söderut till Tauranga/Mount Manganui kom REGNET, 100mm på ett dygn, och mer därtill. Den härliga stranden där lockade oss inte! Men lite ösregn avskräcker knappast landets livräddare, deras stora nationella livräddartävlingar genomfördes där i hällregn, tufft släkte! Vi ägnade oss istället åt sköna bad i varma saltvattenpooler, besök på kiwiodling och diverse shopping.

Nu ska vi ut på kiwijakt:


Kiwi gröna och gula överallt: