Springgruppsfest och Ullbröllopsmiddag

I lördags levde vårt stora partyhus upp. Möbler plockades fram och flyttades runt, TV och DVD for in i ett eget rum för barnen och sen strömmade folk hit med mat och dryck. Med coach Gayle som entusiastisk organisatör hade vi årets ”pot luck dinner” (knytis) för hennes adepter hos oss. Dessa människor som vi vanligtvis ”ser” under mörka morgontimmar, svettiga och trötta, det är onekligen kul att se dem iklädda vanliga kläder, kanske tom uppklädda och sminkade, några kände man knappt igen! Dessutom hann vi prata om annat än km-tider, backintervaller och kommande tävlingar. Det hela var himla trevligt, mycket att dricka fanns det, och sent blev det – för några. Söndagen blev med andra ord en total kollaps, regnet öste ner HELA dagen, så när Mats och jag hade städat huset intog vi soffläge framför TVn resten av dagen, att gå ut i friska luften var det inte tal om. Vårt torftiga filmbibliotek till trots, tur att man kan se gamla filmer flera gånger...

Igår, måndag, firade vi vår ullbröllopsdag, 7 år, hej, vad åren går när man har roligt! Inga ullpresenter, men vi går sällan utan ullkläder (Icebreaker) så här års. Naturligtvis regnade det fortfarande igår, inte helt ovanligt på vintern här. Mats hade bokat en niorätters (9!) avsmakningsmiddag på The Grove, en av stadens finkrogar (om man räknar kaffe och petit four som en rätt). Varje rätt matchades också med god dryck. Himmelskt gott! Trots att varje rätt är miniliten, började magen bli full redan framåt osten, att proppa i sig ett par efterrätter kändes verkligen lätt överdrivet, för att inte tala om den där sista petit fouren (salted caramel)... Stoppmätta och nöjda rullade vi ut från The Grove några timmar senare, och trots att regnet då öste ner var vi tacksamma att få promenera några kvarter till bilen. Jag kände mig fortfarande mätt när jag vaknade i morse.