måndag, februari 29, 2016

Dagar med Sophie och Hans i NZ

Kära gamla Uppsala kompisen Sophie, numer Johansson, kom återigen till NZ med maken Hans. Deras tredje besök här, och jag tror vi lyckades övertyga dem om att de måste komma tillbaka nästa år igen! Finns alltid mer att se och göra! :-) 

De landade fredag 29 jan och samma kväll bjöd de oss på (födelsedags)middag - samma krog, och samma bord, som förra året - Fish. Man ska väl inte ändra på ett vinnande koncept, och vi har verkligen haft tur med Fish, aldrig besviken, underbar mat, skön miljö och proffsig personal. Mats och jag var ju även här ett par veckor tidigare - på min födelsedag :-)
19 jan 2015 - Middag på Fish
29 jan 2016 - Middag på Fish
Dagen efter flög Sophie och Hans norrut till mysiga Russell i Bay of Islands för att softa och jetlagvila några dagar. Mats hade båtjobb hela lördagen, men söndag (31/1) bilade vi upp för att umgås lite mer och tillbringa en natt i Russell - på samma hotell, Duke of Marlborough, NZs äldsta hotell, började 1827, otroligt gammalt i detta unga land. På andra sidan viken från Russell ligger Waitangi, där fördraget mellan brittiska kronan och ett antal maoristammar undertecknades, vilket grundade staten Nya Zeeland, 6 februari 1840. NZs första huvudstad, Okiato, låg strax söder om nuvarande Russell, som på den tiden hette Kororareka.

Utan några större planer än att umgås, samt äta och dricka gott, vandrade vi omkring, utforskade ursöta, anrika byn Russell, strandflanerade, badade, gick upp på utkiksplatser osv. Lunch, middag och frukost intogs precis vid vattnet. Deras rum hade dessutom en liten takterrass där vi satt och drack vin. Life's good. Idag är det svårt att tänka sig att vid tiden före 1840 var denna plats känd som "Hellhole of the South Pacific" på grund av total laglöshet, slagsmål, prostitution, mm. 
"The Duke"
Firar 30 års vänskap! Vandrar på Oneroa, i.e. Long Beach.
Lunch på The Gables
Utsikt från Tapeka Point
Middag på "The Duke"
Morgondopp! Precis utanför hotellet.
På måndagen körde Mats och jag hem igen, den låååånga vägen. Om det finns en gräns för hur många stränder och vackra havsvyer man kan ta in på en dag så nåddes den då... Otroligt vacker kust, små snirkliga vägar, vi stannade lite överallt, och milen tog evigheter, men nu har vi samlat några ytterligare fina platser vi vill återvända till...


Taupiri och Elliot Bay
Tarzan vid Whangaruru Wharf 
Längsta gångbron (1km) i södra hemisfären finns vid Whananaki

Inga kommentarer: