Förkylt efter festen, Mt Wellington, Bethells

En vecka i förkylningens tecken, i alla fall för undertecknad. Jag klarar tydligen inte alla baciller som härjar i folksamlingar - jag tänker på förra veckans svenskfest... ;-) i måndags kväll började jag känna mig seg, och sen var det sniff, host och snörvel hela veckan. Inte så bra för produktiviteten, föreningens nyhetsbrev är fortfarande inte färdigt....

Knädoktorns order var att vandra med ryggsäck för att upptäcka om knät protesterar. Sagt och gjort, packade ryggsäcken lite lagom tung och förra söndagen drog jag med mig Mats till vår närmaste vulkan, Mt Wellington (på maori: Maungarei) med den "imponerande" höjden av 135 möh. Den uppskattas vara 10.000 år gammal och helt avsomnad. Mt Wellington är inte högst av det 50-tal vulkaner som Auckland byggts på, men själva kratern sägs vara den största, och den känns rätt imponerande när man står längst ner och tittar upp mot kraterkanterna. Här gick vi i alla fall upp, ner och runt omkring i 1,5 timme, och förvånades över att så många andra också tagit sig dit denna tidiga söndagsmorgon. Familjer, unga, gamla, joggare, cyklister, hundar, m.fl. - vi var inte ensamma. Sen tog vi en fika i Stonefields lilla nybyggda centrum.

Mt Wellington syns vida omkring

På väg mot toppen!

Ner och upp i Mt Wellingtons krater

När vi flyttade hit 2009 hade ett nytt bostadsområde, Stonefields, nyligen börjat byggas i det stora stenbrott som tidigare låg vid foten av Mt Wellington. Här ska omkring 6.500 pers bo när det är färdigbebyggt. Då, 2009, var det ganska glest mellan husen, men nu börjar det fyllas upp av villor och lägenheter, fortfarande finns tomter att köpa. Men till skillnad från Aucklands äldre bostadsområden får man verkligen inte bygga hursomhelst i Stonefields. Gatorna uppvisar militärisk ordning, liknande hus är grupperade med varandra, men samtliga hus, oavsett design, matchar varandra i 500 nyanser av beige. 

Utsikt över Stonefields

Idag, söndag, jobbade Mats på båt hela dagen, jag drog istället med mig kompisarna Elaine och Andrew på provvandring. Efter en vecka med ganska vilt väder, har vi haft en fantastiskt fin helg med stilla vindar, så vi åkte ut till Bethells Beach på vackra vilda västkusten. Här vandrade vi några timmar upp och ner längs kusten, fikade och njöt av sol och vidunderliga utsikter. Vinter i Auckland är helt OK!

Elaine och Andrew ovanför Bethells Beach

Längs stigen har någon stannat till och har haft kul med att fantasifullt fläta flaxblad på maorivis.

 Vilar och kollar utsikt över O'Neill's Bay

 Nere i O'Neill Bay (närmast) surfade ett antal tappert i vågorna

 Korna i NZ har gott om plats, grönt gräs året om och fina utsikter. 

Jag tror de mår ganska bra! :-)

 Det stora grå området bland allt det gröna är svarta sanddyner.

Och så har jag sålt bilen!! Igår visade jag upp den för en grundlig inspektion och provkörning, sen överlämnades den till ett mycket trevligt par från Hamilton som även bjöd mig på fika. Mission completed!