Vi har haft långhelg, på vår lediga måndag skålade vi återigen för drottningen, trots att hennes födelsedag är någon helt annan dag. Konstigt det där.
I lördags morse packade vi picknick och drog norrut. I Sandspit, en liten hamn någon timme från Auckland, hoppade vi på en båt för att åka ut till en av de större öarna i Aucklands skärgård, Kawau Island, ca 5km x 8km stor. (längst upp på kartan)
I väntan på avfärd i Sandspit
Kawau island har en intressant historia, på 1800-talet bröts koppar här, 1862-1888 ägdes ön av en eccentrisk guvernör, Sir George Grey, som lät bygga ett ståndsmässigt hus, "Mansion House", planterade en massa exotiska växter och importerade djur från hela världen. Det vandrade tydligen omkring både zebror och apor här. Numer finns några wallabies (små kängurus) och påfåglar kvar.
Sedan dess har ön styckats upp, sålts av, och Greys hus och ägor utnyttjats till olika former av hotell och resort projekt. Efter många år av undermåligt underhåll övergick Mansion House och dess ägor till offentligt ägande, nu är de skyddade och renoveras varsamt av volontärer till sin ursprungliga glans. Mycket vackert.
Det finns nästan inga vägar på den bergiga, skogiga ön, bara ett 50-tal fast boende, dock väldigt många fritidshus, och små hotell, 90% av ön är privatägd och det verkade som varenda hus hade en egen lång pir (tidvattnet är ju +/- 2m) som enda access till huset. Båten vi åkte med var "Royal Mail Boat" det främsta sättet att ta sig dit om man inte har egen eller tar taxibåt.
Efterklokhet är bra, att åka en lördag morgon på en långhelg var kanske inte det optimala beslutet. Mååånga glada helgfirare ville naturligtvis ut till ön då, alltså stannade båten vid mååååånga pirar. I princip angav varje passagerare vilken brygga de ville gå av på, och då åkte postbåten dit. Vi turister fick alltså följa med på heeeela rundresan, vilket innebar att vår tid i land vid Mansion House blev ganska kort. Mats och jag hade förberett att vandra omkring några timmar, men fick en timme, vi hann åtminstone besöka Mansion House och kolla av omgivningarna innan det var dags för återfärd. Vi fick i alla fall en jättefin dag på sjön!
En av Kawaus vikar
Eftersom vi var i närheten så åkte vi efter båtfärden till familjen Munros hus utanför Matakana, där jag var husvakt för tre år sen. Tyvärr var inte familjen hemma, men The Girlz, Yaya och Yoda, bevakade ägorna, skällde ursinnigt argsint när vi körde in på gården, men det räckte att jag ropade på dem så förvandlades de till toksvansviftande överlyckliga flickor som bara ville bli kelade hela tiden! Himla söta, och vilket fantastiskt hundminne de har, det är ju ändå tre år sen, vi har förvisso hälsat på några gånger sen dess, men då har familjen varit hemma! Mats o jag stannade en stund, gick runt på ägorna med tjejerna innan det var dags att åka hem igen. Det värsta med vintern är korta dagar...
Resten av långhelgen spenderade vi hemmavid, motionerade lite lagom, mitt knä tillåter inget springande ännu, jag får cykla och simma, men Mats sprang ut med Craig ett par timmar. Mitt knä är lite av ett mysterium tycker min physio, det verkar som det blir bättre av vila, men blir fortfarande stelt efter lite gå-joggande. Hon har remitterat mig till en specialist som jag ska träffa imorgon. Igår fick jag gå och ta några röntgenbilder. Bara jag blir bra till Schweiz.
Idag är jag tentavakt åt Högskolan Dalarna, en svensk tjej som sitter här i vardagsrummet och skriver en femtimmarstenta. Lugnt och tyst.... Imorgon kväll går svenska föreningens stora fest av stapeln, 25-årsjubileum! Ett 70-tal personer har anmält sig, förhoppningsvis blir det jättekul. Jag har varit upptagen med förberedelser, pyssel och fix inför det. Och så måste jag väl hålla något tal... burr, borde skriva på det nu! "Min" bil är ännu inte såld, inget intresse överhuvudtaget, trots att jag sänkt priset på den... suck. Men det är rätt skönt att ha tillgång till en andra bil i hushållet :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar