Friheten är ljuv!

Världens längsta vecka, även månad för den del, är äntligen slut! Jag har min frihet åter! Ibland är det skönt att tiden passerar... Den lätt fredagsrusningskaotiska gaten på Sydneys glamorösa flygplats är proppad med folk av alla storlekar och färger, inklusive ledsna barn. Just de gallskrikande barnen bordar flyget till Kuala Lumpur, härligt för dem! Vi andra sitter som sardiner vid gate 63, redan innan vi kliver på flyget, HEM till Auckland!

Föregående vecka hade jag nöjet att träffa min franske chef från UK som gjorde entré på australisk mark och ”förgyllde” projektet med sin närvaro. Jag besparar bloggen alla detaljer, nöjer mig med min ”note to self”: "Sanna - var mer noggrann vid ditt chefsval framöver!" Projektet, såsom specificerat i offerten, blev inte avslutat, men eftersom mitt kontrakt är slut idag får de lösa det bäst de kan. Kunderna tackade mig i alla fall och bjöd mig både på vin och kaffe den gångna veckan, vilket är belöning nog, och betydligt mer än vad chefen gjorde!

Den senaste veckan var, bortsett från jobbet, minst sagt händelserik. Det var enda veckan som jag tog med mig en vanlig bok i bagaget, en riktigt bra biografi – bl.a. om katten Cleo. Men - redan tisdag kväll lyckas jag glömma den på flyget Mel-Syd, aldrig hänt mig förr... Efter hur många samtal som helst får jag fram numret till Virgins hittegods, hur svårt kan det vara att sätta ut det på hemsidan?! Virgin är ett bolag som påstår att de ääälskar sina kunder… ”We’re always ready to help our Guests – that’s why we’re available 24 hours a day, 7 days a week to answer your questions or queries.” Tjohej, mina samtal dit har varit fruktlösa, ut och köpa ny bok!

I onsdags kväll kände jag mig första gången ganska avkopplad, dagen var fylld av framåtlutade möten, kommit överens med kunden om vad som händer när jag lämnat skeppet och de verkar hyfsat glada. Så, på kvällen tyckte jag att jag kan belöna mig med att strosa i närbelägna köpcentret, men ack! När jag försökte handla eller ta ut pengar har mitt kreditkort spärrats... Noll cash eller kreditkort en kväll i öde kontorsförorten... Herregud! Sittandes i telefonkö till First Card tar både mobilens batteri och kontantkort också slut! Paniken nära! Lyckades få tag på min enda kollega i landet, hon ringer mitt hotell och ger dem fullmakt att betala taxi och ge mig kontanter från hennes kreditkort. Under tiden får Mats till slut tag på First Card som ordnar att jag får ta ut pengar ur en bankomat. Inget annat!

Åter på hotellet, helt slut, alla planer på en trevlig middag avlystes. En enkel macka från roomservice. Gick åt helvete! Efter 20 min kommer en ynklig macka, hälften av ingredienserna fattas. Suck, ringer roomservice och klagar, blir runtkopplad till tre ”managers” innan de förstår att komplettera resten av mackan, 20 min senare... Värt 120SEK? Nixpix. Minns att jag förra veckan fick en spenatsallad utan spenat... Pullman hotel – never again!

Torsdag morgon, upp i ottan för ett morgonsim i OS-poolen... men min baddräkt har blivit kvar på hotellet i Melbourne! Morr!! Torsdagen fortsatte med ett psykbryt på ”fina limoservicen” som jag upptäcker lagt på avgifter på taxiresor efter att jag signerat slipparna… helt enligt australisk lag, pyttsan. Och nu på flyget hem upptäcker jag att mina fina tysta Blackbox hörlurar är trasiga... Nu får det vara nog med oflyt!!

Veckans höjdpunkt – besök på IKEA med Kicki, Carl-Filip och Lovisa. Köttbullar, lingon och gräddsås, och insupa välkända svenska miljöer – underbart. Tack, nu har jag fått klaga av mig frustrationen! Bloggen ska hädanefter leverera mer positiv attityd, och fler bilder!
SKÅL från Auckland! :-)