En vecka i Townsville med omnejd, del 1

Det blir aldrig som man tänkt sig, gammal sanning som aldrig blir utsliten. Redan på planet till Townsville kände jag en förkylning komma krypande, en vecka av bad och värme tjänade nog som bränsle åt de elaka bacillerna. Jag var helt enkelt rätt sänkt heeeela semesterveckan!! Men med ett rejält lager av paracetamol, nässpray, halstabletter och näsdukar kuskade vi ändå omkring och hann se och uppleva en hel del.

Första natten bodde vi i Townsville, en stad med ca 200.000 invånare, temperaturen låg på bortåt 30C. Vårt motell låg på The Strand, en flera km lång gata i city, längs härliga sandstränder och fina parker. Här var det aktivitet större delen av dygnet, från arla morgonjoggare till kvällens barhängare. Följande morgon vandrade vi upp på stadens berg, Castle Hill, 292möh. Det gäller att starta tidigt, redan vid 7.30 börjar det bli för varmt för oss halv-kiwis... Väl uppe på toppen var det magnifik utsikt över stad, hav och öar. Vi var långtifrån ensamma på berget, måndag morgon verkade många ha det som sin morgonrutin, antingen på fot eller på cykel, med eller utan hund.

Sen tog vi en färjan ut till Magnetic Island, aka "Maggie", ca 25 min, här stannade vi i tre dagar. Ett litet tropiskt paradis, en stor del av ön är nationalpark och ligger inom Stora Barriärrevets världsarvsområde. 

Vi bodde alltså på ett Peppers Resort (som jag skrev om i tidigare inlägg), deras hemsida lovade en "leisurely stroll from ferry terminal" - japp, i verkligheten var det tom krypavstånd, max 50m från båten till receptionen. Vår studiolägenhet, som förvisso var fräsch och snygg, inte anläggningens billigaste, hade en "jättecharmig" utsikt över... ja just det, färjeterminalen! Både bil- och passagerarfärjor gick nästan en gång i timmen, dessutom en stor parkeringsplats samt öns bussterminal. Maggies version av Cityterminalen, typ. OK, några träd och havsglimt också... men att sitta på balkongen var i princip otrivsamt med all trafik, dock perfekt om man ville se liv och rörelse, många bofasta och skolungdomar pendlar t.ex. från ön till fastlandet. Nu tillbringade vi väl inte så mycket tid på rummet, men man undrar ju vem som planerade detta "lyxresort"? Stället kan för övrigt inte haft många gäster den veckan, det var ganska tomt, ändå placerar de sina få gäster i rum med trist utsikt?! Typisk australisk eller queensländsk service? Jag lär ju knappast rekommendera detta till någon...

Poolområdet var dock jättefint, absolut bäst var att det var nästan alltid folkfritt, helt tomt varenda morgon, och när vi kom hem på eftermiddagarna var det max en eller två barnfamiljer vid poolen. Helt uthärdligt ;-) gott om plats att simma. 

Första kvällen åt vi i hotellrestaurangen, det var också en konstig service-upplevelse. Här kommer vi gäster till en stor restaurang, rejäla terrasser och massor av yta, bara en handfull bord upptagna. Ändå visar de oss till det absolut sämsta bordet, precis vid matluckan och passagen till baren!?! Luktade vi som uteliggare, eller?? Vi hade ju varken badkläder eller flipflops på oss! Jag pekade istället på ett de tomma borden vid fönstren, och visst, det gick ju bra att sitta där också... Maten var i alla fall god (tyckte Mats, jag hade ju bomull i hela huvudet och ingen större aptit), men dit gick vi inte igen!
 
Men ön var verkligen fin, häftig natur och många (folkfria) stränder. En dag hyrde vi en liten cab (Tropical Topless :-) och fräste omkring på Maggies ca 25km vägar.

 

Horseshoe Bay

Alma Bay

En hel del vilda djur, t.ex. en kväll väjde vi för en stor gren som låg mitt på vägen, men grenen rörde visst på sig, det var en orm, 2-3m lång, antagligen en carpet python, inte giftig - fast vi stannade inte och kollade! Annars många fåglar, wallabies (små känguruer), koala, flygande hundar och possum (i hotellets garage :-). Öns skyltar varnade även för Death Adders, en av Australiens många giftsnokar, men några såna slapp vi som tur var se.

Nyfikna rock wallabies

Sömnig koala

Icke att förglömma snorkling, min förkylning omöjliggjorde dykning. Tyvärr var havet en besvikelse pga någon algblomning grumlade allt. Några koraller och revfiskar hittade vi ändå i vikarna, en dag provade vi en uppmärkt snorkelled som turistbroschyrerna rekommenderade, med bojar märkte ut intressanta. Haha, vilket skämt, just där och då såg vi absolut ingenting! Som en grön soppa. Inte ens själva märkningen kunde urskiljas.

En blomkålskorall som faktiskt syns i gröngrumligt vatten

Nu ska vi hitta kul grejer under vattenytan, not ;-)

Mest hysteriska och udda upplevelse var öns paddrace. En snabbsnackande auktionsförrättare bjöd ut åtta stora paddor till högstbjudande, den padda som först hoppade över en linje vann. Pengarna gick till lokala surfklubben.