Mats födelsedagshelg i Matakana

Igår var Mats födelsedag, men vi firade mer eller mindre hela helgen, som sig bör på landet bland vingårdarna! Mats dök upp i fredags eftermiddag och hann knappt sätta sig i soffan med ett glas vin innan jag upptäckte dagens djurhyss: geten Daisy hade tagit sig ur hagen och mumsade på prydnadsträden. Morr!! Getter är förvisso sällskapliga, dock löjligt envisa, det gick inte att bara leda henne tillbaka, nänä, vi fick slita och knuffa in henne till grinden, sen gå ett varv runt staketet, men kunde inte identifiera några synliga hål. Hur tog hon sig ut? Ska vi behöva elstängslet?

Lördag morgon hade naturligtvis Daisy även inspirerat Cloe, två getter utanför hagen! Arbetskläder på och ut på getjakt! Att släpa två istadiga getter till grinden kändes nästan omöjligt, muta med mat hade inte heller större framgång. Med förenade krafter valde Mats och jag istället att lyfta in rymmardrottningarna. Men åter från morgonpromenad med hundarna var de utanför igen, dock hann vi se hur Cloe ålade sig under staketet. Aha, där tar de sig ut! Mats snickrade ett hinder och sen kunde vi också få frukost!

Sjökaptenen begrundar surrning av lösa getter i lasten:

Kast med (inte så) liten get?

Yoda bevakar:

Lördagens utflykt gick till Brick Bay, winery and sculpture trail. En av våra närmaste vingårdar som även anlagt en 2km konstpromenad genom skog och äng. Ett 40-tal verk av NZ konstnärer utplacerade i naturen, ett utomhusgalleri genom vacker natur, riktigt trevligt och intressant. Alla konstverk var till salu. Den jag föll för kostade bara $35.000 (175.000SEK), skulle definitivt göra sig bra på Utö! För den dyraste skulpturen fick man hosta upp mer än 750.000SEK.

"Awaiting Transportation" heter den här lilla söta ensemblen:

"Icycle" i förgrunden, "Flotsam" i vattnet och "Kone Fitu" träskulpturer på bortre stranden.

Brick Bays glashus i bakgrunden.

"Pinocchio" - min favorit. Fritt svängande mobilskulptur. Very cool. 

Efter en lätt kylslagen kulturell promenad kändes det skönt att kura in i Brick Bays glashus, avnjuta ett glas gott rödvin, ett fat plockmat och njuta av utsikten. Rekommenderas varmt!

Juli är lågsäsong i Matakana, att hitta en trevlig födelsedagsmiddagsrestaurang till söndag kväll kunde vi glömma. Det fick bli lördag kväll, inte heller helt enkelt: en restaurang abonnerad, en annan stängd, så vi hamnade på lilla The Pottery Cafe som endast serverar middag vid sin ”log fire” fre- och lördagkvällar. Visade sig ha en riktigt god meny i en mysig (men halvkylig) glasveranda (enkelglas..). Brasan var tyvärr inte godkänd... mycket rök och lite eld, den ende servitören hade fullt sjå med sitt serveringsjobb, elden blev lidande.

Själva födelsedagens höjdpunkt var i god ordning en rolig aktivitet. Utflykt till Pakiri Beach och en 2-timmars ridtur på den 14km långa sandstranden, och bland sanddynerna, ett område nästan helt utan bebyggelse, inte en människa i sikte, speciellt inte så här års. Vinden ven, vågorna dundrade och regnet hotade, men inte en droppe på oss. Mats fick rida på stora Stanley, som tydligen blev lite trött av att trampa runt i sanden med Mats på ryggen, helt plötsligt lade han sig ner på lämplig sanddyn och Mats stod bredvid! Själv red jag Pinkie, en mycket pigg 23-årig dam som gärna ville gå först i ledet!

ps. Getterna har hittills hållt sig i hagen, utan el, ta i trä...