Gräsänkevecka och förkylning

Igår kväll tog sommaren slut - för den här gången. Regnet strilar ner och himlen är grå, bra för tomaterna och gräsmattan säkert, samt all annan grönska förstås. I veckan har Mats varit i Australien, och där regnade det, trist att han behövde ta med sig vädret hem tycker jag! Dessutom har jag blivit förkyld, så idag känns det mest lämpligt att bädda ner sig med en bok.

Efter helgens halvmara släpper vi lite fokus på löpträning. Istället har jag börjat på en ny omgång Boot Camp två morgnar i veckan, fortfarande med coach Gayle. Inte helt oväntat dök väldigt många glada motionärer upp denna första vecka, folk vill komma i form till sommaren. Ingen match nu att studsa upp på morgonen, värre var det i augustis beckmörker när vinden tjöt och regnet öste ner… Det ska bli intressant att se hur många som hänger med fram till jul? Någon ska väl kunna hålla ut och bli veteran som jag + några till?

I onsdags åkte jag och Jo på en mysig heldagsutflykt längs östkusten norrut. Vi besökte först Wenderholm, ännu en ”park” med fin strand, grillar, toaletter, picknickplatser, gammalt vackert hemman och vandringar i bushen. Nu har vi besökt ett antal av dessa ”parker” runt Auckland, de påminner alla om varandra och är alltid väldigt välvårdade. Färden gick vidare till en gammal historisk by, Puhoi, en samling vackra gamla vita trähus. Här åt vi lunch på en gammal klassisk pub, fullproppad med memorabilia, hundratals gamla foton och prylar. Antikaffären ägdes av en löjligt pratsam dam, ett evigt tjatter, vi gavs inte tid att strosa runt och titta, istället fick vi veta hela hennes livshistoria och att hennes make, 42 år, fått hjärtattack förra veckan så nu skulle de byta livsstil. Dessutom frågade hon om jag var med i Sveriges OS-landslag i skidor – var nu den frågan kom ifrån?!?! Otroligt vilka original man träffar på!

På eftermiddagen hyrde vi kajaker för att paddla upp Puhoi River. Kajakuthyrare Cody skjutsade ner oss till Wenderholm, därifrån paddlade vi ut när tidvattnet vände och strömmade upp i floden. Vid ebb är den helt torr. Lugnt och stilla, bara att åka med och styra, men det var bra fart ute i flodmynningen. Solen gassade, vi gled fram, fikade och tittade på fåglar och natur. Helt fint.

PS. det finns inga krokodiler på NZ....